Vad händer?
En ny geopolitisk och geoekonomisk världsordning håller på att växa fram. Den gamla, som uppmuntrade globalisering, frihandel och öppna gränser verkar vara på väg att dö ut. Svanesången inleddes med största sannolikhet med finanskrisen 2008, då tidigare spelregler, som att låg arbetslöshet leder till ökad inflation, eller att man får ränta på insatta pengar, plötsligt upphörde att gälla. I stället ökar konfliktytorna inom och mellan länder. Ojämlikheten ökar, vilket redan har skapat social oro och demonstrationer i många länder, som Chile, Iran, Irak, och Frankrike. Medan USA abdikerar från sin roll som världspolis, Kinas maktambitioner blir alltmer uppenbara och Afrika betydelse växer, kämpar Europa, och därmed Sverige, med att efter Brexit hitta sin plats på den nya världskartan.
Därför ser 2020-talet ut att bli osäkerhetens decennium, då geopolitik och geoekonomi vävs samman. Nu handlar det inte enbart om handelsflöden utan lika mycket om informationsflöden, innovationsflöden och finansiella flöden. Eller som USA:s tidigare militärattaché i Peking utryckte sig: ”Nästa världskrig kommer inte att vinnas av den som har kraftfullast vapen, utan av den som kontrollerar information”.
Redaktionens kommentar:
Den här utvecklingen fascinerar och skrämmer många, vilket inte minst märks i den flod av böcker som på olika sätt adresserar ämnet. Somliga, som Ivan Krastevs och Stephen Holmes ”Ljuset som försvann” och Ulrike Guérots ”Det nya inbördeskriget” har Europa i fokus, medan Annika Ström Melins ” ”Världen sedan 1989”och inte minst Carl Bildts ”Den nya oredans tid” har ett betydligt bredare perspektiv. Samtliga kan rekommenderas för den som vill fördjupa sig i väntan på den stora smällen.
