Vad händer?
Coronas disruptiva förändringskraft märks, som påpekats tidigare, tydligt i stadsbilden. Till skillnad från de förändringar som uppkommer genom teknikutveckling så kan ingen säga hur pass bestående pandemiförändringarna blir, vilket leder till en helt unik osäkerhetsnivå. Vilken permanent omställningen ska vi förbereda oss på, när somliga talar om bara ett jack i kurvan medan andra hävdar att det blir en helt ny verklighet?
Även om det är svårt, så är det många som försöker fånga den för stadsbilden så viktiga shoppingens framtid. BBC fokuserar på den fysiska butikens möjligheter till vardagsflykt och sociala kontakter – att titta i skyltfönster och lite planlöst vandra runt mellan hyllorna på jakt efter nya oväntade intryck och kanske rentav stöta på någon bekant. McKinsey utgår från intervjuer med tusentals konsumenter (i USA) och listar ett antal trender, varav några rätt självklara, som att on-line shopping kommer att öka och att hälsa och hygien blir viktiga frågor vid köpbeslut. Andra slutsatser är att konsumentens varumärkestrohet minskar, när man testar nya produkter på nätet, samt att man fokuserar på basinköp och avstår från det lite mer onyttiga och oväsentliga. CNBC menar att många vill återgå till sina gamla inköpsvanor så snart det bara går, men verkligheten kommer inte vara densamma. Så till exempel lär behovet av snyggare kläder för kontor och representation minska när distansarbetet fortsätter, om än i mindre utsträckning än under pandemin. Kantar, som intervjuat över 100 000 konsumenter på 50 olika marknader, lyfter fram ytterligare förändrade vanor, som ökat motionsintresse, mer tid för familj och hälsosammare matvanor
Redaktionens kommentar
Hur pass bestående den förändrade efterfrågan kommer att bli och vad den innebär för stadsbilden är för tidigt att säga. Man måste komma ihåg att staden är utsatt för andra, ständigt pågående disruptiva krafter också, som den uppkopplade staden och den hållbara staden. Sammantaget kan nog konstatera att de kommande åren kommer att innebära minst lika dramatiska förändringar i stadskonceptet som de som Per Anders Fogelström skrev om i den fjärde boken om Stockholm, ”I en förvandlad stad”, som omfattade åren 1925 – 1945.
