Vad händer?
Naturen har fått en renässans under 2020, när vi inte har kunnat träffas på vanligt sätt eller åka på semesterresor utomlands. En undersökning gjord av Naturvårdsverket visar att antalet besökare på Sveriges 5000 naturreservat och 30 nationalparker ökade rejält i somras. Och i december hakade Handels utredningsinstitut på och utsåg som bekant stormköket till Årets julklapp, som en reflektion över att vi återupptäckt den svenska naturen och att vi alltjämt behöver träffa våra nära och kära utomhus.
Naturens revansch är dock något begränsad. I en annan undersökning från Göteborgs universitet framkommer nämligen att det är naturområden som ligger 5–10 kilometer från städerna som lockar mest. Men även dessa nära stadsmiljöer kan ge tröst och trygghet i coronatider. Dessutom tar skogen, ängarna och stränderna emot oss även om vi skulle råka ha lite hosta eller snuva och därmed vara diskvalificerade för mänskligt umgänge.
Redaktionens kommentar
Förhållandet mellan människa och natur behöver dock problematiseras, vilket Världsnaturfonden påpekar i en ny rapport. Det krävs brådskande åtgärder för att förhindra att inte ytterligare smittsamma sjukdomar ska spridas från djur till människa. Högst på listan står att förändra eller förbjuda handeln med vilda djur (särskilt i Kina), men också ändra synen på markanvändning och avskogning, satsa på hållbart jordbruk och göra något åt en ohållbar livsmedelshantering
En mer framåtsyftande strategi kring människans relation till naturen är den allt starkare trenden att satsa på rewilding, eller återförvildning, dvs att låta skog växa fritt, restaurera övergivna jordbrukslandskap och släppa djuren fria, även om det kan leda till skador på det lokala lantbruket. En studie som publicerats i tidskriften Nature visar att fri skogstillväxt blir billigare och bättre för den biologiska mångfalden än nyplantering och andra mänskliga ingrepp. Dessutom ökar möjligheten att absorbera koldioxid ur atmosfären.