Vad händer?
Ytterligare en given revanschkandidat är det svenska lantbruket. Rätt länge har diskussionen mest handlat om jordbruket som klimatbov och då inte minst rapande kor (något som för övrigt har undersökts i ett udda forskningsprojekt med en blurp-o-meter). Men redan före pandemin hade stämningen börjat vända, i takt med att Sveriges försörjningsförmåga kommit i fokus. I den aktuella livsmedelsstrategin står att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, liksom självförsörjningsgraden. Frågan är bara hur vi ska nå dit.
En annan trend är att när- och lokalproducerad mat vuxit i popularitet, som REKO-ringar, gårdsbutiker och digitala plattformar för direktförsäljning till konsument.
Nivån på lantbrukets klimatpåverkan kan också diskuteras. Det tycker åtminstone de 13 jordbruksexperter som på DN Debatt menar att om det kol som binds in i livsmedel och den energi som produceras till motorer räknas in så är jordbruket sannolikt klimatneutralt redan i dag.
Redaktionens kommentar
Om det svenska lantbruket står inför nya möjligheter och en eventuell revansch, så gäller det i ännu högre grad det engelska jordbruket. Brexit innebär att landet lämnar EU:s dysfunktionella jordbruksstöd – The common agricultural policy (CAP) och kan söka sig egna vägar. Exakt hur den nya jordbrukspolitiken ska utformas är än så länge oklart, men större hänsyn till miljö och hållbarhet och mindre hänsyn till godsägare är ingen djärv gissning.
