Vad händer?
Hög tid att sluta blunda och hoppas att vardagen ska rulla på som förut, för det stämmer inte. Det har geopolitik, hållbarhet och digital transformation (AI) sett till. Patrik Oksanen t.ex. konstaterar i en krönika i SvD, apropå geopolitik, att om Ryssland vinner kriget i Ukraina så går vi en mörk och farlig tid till mötes. Han uppmanar oss alla att fundera på vad Putins krav från december 2021, att Sverige och Finland ska ingå i Moskvas intressesfär, i så fall skulle innebära för våra liv. Och en ny Novusundersökning pekar på att halva Sveriges befolkning är mycket eller ganska oroliga för terrordåd i Sverige. I vardagen leder det till att var tredje svensk planerar att undvika folksamlingar och två sorgliga procent av de tillfrågade kvinnorna helt enkelt tänker stanna hemma, samtidigt som polisen uppmanar allmänheten att vara uppmärksam i folksamlingar och ta ur hörlurarna.
Om geopolitiken leder till konkreta förändringar i vårt vardagsbeteende här och nu, så påverkar hållbarhet och AI oss lite mer smygande. Luftföroreningar, t.ex., dödar uppskattningsvis 7 miljoner varje år, medan värmeböljan förra året beräknas ha dödat 60 000, varav 700 i Sverige. Det borde nog leda till vardagsförändringar, men så är knappast fallet. Det skulle möjligen vara när allt fler husägare med sjönära fastigheter upptäcker att försäkringsbolagen vänligt men bestämt tackar nej till att försäkra objektet.
På motsvarande sätt gör AI allt större avtryck i vår vardag, utan att vi reagerar. Vi fyller gladeligen våra mobiltelefoner med allehanda appar som gör det GPS-bekvämt eller TikTok-underhållande och tänker sällan på vad det innebär för integriteten, bedrägeririsken eller sårbarheten om mobilnätet skulle slås ut.
Redaktionens kommentar:
Trots att det uppenbarligen händer så mycket som påverkar vår vardag, så ändrar vi inte vårt beteende i onödan. Visst, några av oss satsar på vegetariskt eller drabbas av flygskam, medan andra tvärtom undviker kollektivtrafiken av terrorrädsla. Sammantaget rullar vår gemensamma vardag på ungefär som förut. Eller är det blott en chimär? Närmar vi oss i själva verket ett antal tipping points som kommer att leda till bestående förändringar?
