Vad händer?
Det är något diffust och undflyende med ojämlikhet. Alla är överens om att ojämlikhet ställer till med problem i samhället och för den enskilde. Vad man däremot inte är överens om är hur stor ojämlikheten är, såväl globalt som nationellt, eller vad som bör göras. Dessutom är ojämlikhet knappast ett favoritämne i media, förutom när Oxfam, Katalys eller någon annan aktör, oftast på vänsterkanten, släpper en rapport med siffror som går att (eventuellt) förstå och uppröras över. Vill man veta mer så är det universiteten, globala aktörer som Internationella valutafonden eller tankesmedjor som Brooking som gäller.
Den sammanfattande bilden är att ojämlikhet på olika sätt förekommer i såväl Sverige som övriga världen. Den vi främst tänker på är väl den ekonomiska ojämlikheten, där inkomstojämlikheten oftast är lägre än förmögenhetsojämlikheten. Minst lika bekymmersamt är dock ojämlika möjligheter i livet, som t.ex. tillgång till vård, utbildning och vettiga bostäder eller problem med att ta sig in på en segregerad arbetsmarknad.
Vad alla också är överens om är att ett ojämlikt samhälle är ett riskabelt samhälle, med ökad risk för t.ex. instabilitet och konflikter, populism och extremism, erosion av förtroendet för institutioner, korruption och kriminalitet, samt i slutändan långsammare eller obefintlig ekonomisk tillväxt som inte gagnar någon.
Vad alla inte är överens om är hur man bäst hanterar denna ojämlikhet. Somliga förespråkar ekonomiska reformer som omfördelar resurser, blandade bostadsområden för att minska segregation, mer resurser till skolans kompensatoriska uppdrag, samt stärkt global rättvisa genom internationella avtal och bistånd, inte minst för att hantera klimatförändringarna. Andra menar att en viss ojämlikhet är nödvändig för att säkerställa drivkrafterna för innovation och entreprenörskap, samt att man ska vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser på ett skakigt underlag.
Redaktionens kommentar:
Det bekymmersamma med ojämlikhet är inte bara den faktiska, utan även den upplevda. När andras överflöd, t.ex. Elon Musks förmögenhet (dryga 3500 miljarder SEK när detta skrives) blir alltför iögonenfallande, eller när en av förrförra årets stora boksuccéer hette Girig-Sverige, samtidigt som antalet dollarmiljonärer i Sverige i år överskrider 100 000 (mest beroende på stigande bostads- och aktiepriser) så är det föga förvånande att många blir upprörda och känner sig lurade. Problemet är bara att det inte finns några rätlinjiga samband, inget helt svart eller helt vitt. Så ojämlikheten förblir en svårfångad företeelse, och därmed svår att göra något rejält åt, åtminstone för den som gillar nyanser.
