Vad händer?
Det som gör staden så spännande och åtråvärd är att den är epicentrum för kapital, kunskap, kultur och kreativitet. Här finns det ständigt obegränsade möjligheter att uppleva oväntade saker i kollektiv gemenskap.
Allt detta har coronaviruset, åtminstone temporärt, effektivt tagit död på, när butiker, caféer, pubar, restauranger, kyrkor, moskéer, gym, teatrar, biografer, museer, osv stängs på obestämd tid. Frågan, som bland andra New York Times ställer sig, är vad som återstår, när det tids nog är dags att slå upp portarna igen? För den påtvingade karantänen har givit även stadsborna nya kunskaper och erfarenheter, som förmodligen leder till bestående vaneförändringar. Inte för alla, men för tillräckligt många, för att påverka stadens image. Butiksdöd genom fortsatt ökning av e-handel är det mest påtagliga exemplet, och det gäller även livsmedel. Så t.ex. har nedladdningen av de amerikanska livsmedelsbutikerna beställningsappar mer än fördubblats. En ökad social distans, eller rentav misstänksamhet är en annan möjlig effekt. Man fortsätter att beställa hemleverans av restaurangmat, i stället för att gå ned på krogen och butiker utan utgångskassor, som Amazon Go, där man betalar automatiskt med mobilen, får ett uppsving. Allt för att minska den fysiska kontakten.
Redaktionens kommentar:
Ovanstående beskrivning kan framstå som en något dyster urban framtidsbild, men knappast orealistisk. Om utvecklingen skulle gå åt det här hållet så kommer såväl fastighetsägare som bostadsrättsinnehavare att behöva tänka om. Fastighetsägarna behöver anpassa sig till andra typer av hyresgäster, med snabbt föränderliga behov och som framför allt efterfrågar betydligt mindre ytor och lägre hyror. Bostadsrättsinnehavarna behöver fundera igenom om storstadens strålglans håller på att falna och om det i så fall kan tänkas påverka prisbilden.
