Vad händer?
För ett par veckor var det samling i Luleå av celebriteter från stat, akademi och näringsliv, med statsministern i spetsen. Då invigdes projektet Hybrit, som enligt statsministern visar ”Sverige i sitt esse, när företag, akademi och näringsliv samverkar om världsunik teknik som skapar gröna jobb hos oss, men också kan gå på export”.
I pilotanläggningen ska SSAB tillverka järnsvamp med hjälp av vätgas i stället för koks, av järnmalmspellets som LKAB i sin tur tillverkat fossilfritt. Den här processen kräver mängder av el, motsvarande en tiondel av Sveriges nuvarande elkonsumtion. El som levereras av Vattenfall, naturligtvis fossilfri.
I framtiden, som startar 2026, när det första stålet kan lanseras, hägrar en helt ny och med stor sannolikhet mycket lönsam marknad för branschens första fossilfria värdekedja för stål. Ett stål som de allra flesta tillverkningsföretagens kunder, från bilar till tvättmaskiner, lär komma att efterfråga.
Redaktionens kommentar:
Fossilfri ståltillverkning är förvisso en stor (och glädjande) nyhet i Sverige och i viss mån även Finland, men i övriga världen är intresset mer ljummet. En sökning på Google visar att nyhetsbyråerna Reuters och Bloombergs hade var sin blänkare om invigningen av pilotanläggningen, medan det amerikanska affärsmagasinet Forbes publicerade en större artikel på nätet. I övrigt gav sökningen inget, förutom smånotiser i branschtidningar. Men den inställningen kan nog ändras i takt med att fler tillverkningsföretag kommer att se över sina logistikkedjor på jakt efter en grönare
