Vad händer?
Nu när Covid 19 är på väg att inte längre klassas som en pandemi så finns det all anledning att rikta uppmärksamheten mot en annan, minst lika allvarligt farsot – antibiotikaresistensen. Redan i dag dör 700 000 människor varje år till följd av infektioner som orsakas av läkemedelsresistenta bakterier och om inget görs så kommer den siffran att vara 10 miljoner om 30 år. Problemet är att den här farsoten är mycket mer smygande. Inom EU handlar det i dag om cirka 33 000 dödsfall per år eller 90 om dagen och det skapar inga braskande rubriker eller tabeller med dödstal och inlagda på IVA. I USA dör ungefär lika många som i EU, medan den absoluta merparten av de som drabbas finns i låg- och medelinkomstländer i Asien och Latinamerika. Men om det är något vi lärt oss av pandemin så är det att virus, bakterier och andra småkryp inte bryr sig om landsgränser, så en antibiotikaresistent bakterier från Asien har inga bekymmer att tids nog komma på besök i Arboga eller Alvesta.
Därför är det hög tid att fatta ett antal obekväma beslut Minska antibiotikaanvändningen dramatiskt i den global djurhållningen, vilket naturligtvis är lättare sagt än gjort. Vi får nöja oss med att dra vårt strå till stacken genom att bara äta svenskt och närproducerat och aktivt välja bort t.ex. danskt eller brasilianskt kött som innehåller betydligt mer antibiotika än det svenska. Bojkotta länder som Grekland, Spanien och Portugal, som säljer antibiotika receptfritt som karameller. Bit i det sura äpplet och sluta kräva antibiotika för minsta förkylning eller öroninflammation. Och fortsätt tvätta händerna som om pandemin aldrig försvunnit. Boring, boring – javisst! Men sorry, det finns ingen quick fix.

Redaktionens kommentar
Även om prognoserna är nattsvarta så finns det ändå idogt folk som jobbar för att vända utvecklingen. Det gäller kanske särskilt det global nätverket Re:Act, på vars hemsida man bland annat  kan läsa trösterika notiser om hur AI skulle kunna bli framtiden för förebyggande av antibiotikaresistens. I Sverige finns det nationella nätverket STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som bildades redan 1995 med övergripande mål att bevara antibiotika som effektiva läkemedel vid bakteriella infektioner.