Vad händer?
Teknikutvecklingen i allmänhet och digitaliseringen i synnerhet leder till ett dramatiskt förändrat arbetsliv och det är främst medelklassens arbetsuppgifter som försvinner. Rutinmässiga och repetitiva tjänstemannayrken äts upp av AI. Kvar blir å ena sidan högkvalificerade specialistuppgifter som är synnerligen välbetalda. Ett exempel är att lönepremien för digital kunskaper mer än fördubblats på tjugo år. Och på andra sidan finns de, nya, ofta plattformsbaserade (tänk Foodora) och gamla (tänk till exempel städning eller omsorg) servicejobben. Resultatet blir en polarisering genom ett alltmer ökat lönegap, något som de flesta redan känner till, men också, och minst lika viktigt, men inte lika uppmärksammat, en polarisering genom ett snabbt ökande kunskapsgap. För om du inte har möjlighet att lära dig nya, användbara saker i dag kommer du vara ännu mindre anställningsbar i morgon. Det är den insikten som bl.a. ligger bakom det nya omställningsavtalet som stora delar av den svenska arbetsmarknaden ställt sig bakom.
Redaktionens kommentar
En annan polariserande effekt av den snabba digitaliseringen som är välkänd, på gränsen till uttjatad, är naturligtvis sociala medias framväxt. Att Facebook, Twitter, YouTube m.fl. bidrar till polariseringen är forskarna tämligen överens om. I en undersökning t.ex. fick deltagarna under en månad avstå från att använda Facebook vilket ledde till en avsevärt minskad polarisering av deras åsikter i politiska frågor. Svårare är att veta vad, om något, som kan göras för att ”tygla” plattformarna utan att samtidigt inskränka användarnas integritet och yttrandefrihet.
