Vad händer?
Teknik och kvinnor är ett komplicerat område, med många olika aspekter. Utgångspunkten är dyster. Teknik i allmänhet och digital teknik med AI i spetsen i synnerhet är något som till största delen produceras av män för män. Kvinnor lyser med sin frånvaro i allt från forskning (bara 29% av de naturvetenskapliga forskarna globalt) över finansiering (AI-företag startade av kvinnor har sex gånger lägre finansiering än motsvarande företag startade av män) till synlighet (män förekommer nästan 4 gånger oftare i media när det gäller AI). Siffrorna bara bekräftar det generella genusgap som finns och som det kommer att decennier om inte århundraden att sluta med nuvarande hastighet.
Vad som är mer problematiskt är mäns och kvinnor olika syn på AI. Medan männen mest ser möjligheter ser kvinnorna risker. Effekten är att över hälften av männen, men bara en tredjedel av kvinnorna använder AI på arbetet eller till vardags. Tyvärr ser det ut som kvinnorna har rätt i sin bedömning, för AI innebär oproportionerliga risker för kvinnor. De repetitiva jobb som försvinner utförs i dag oftast av kvinnor, det är oftast kvinnor som utsätts för olika typer av AI-manipulation (fråga Taylor Swift) och kvinnor är också överrepresenterade när det gäller nätbedrägerier.
I det perspektivet är det ödets ironi att när AI ska förmänskligas, för att skapa större acceptans, så blir det nästan uteslutande i kvinnlig skepnad, från robot Sophia till de virtuella assistenterna Alexa (Amazon) Cortana (Microsoft) och Siri (Apple)
Redaktionens kommentar:
Det finns dock ett område där kvinnor och teknik möts, nämligen FemTech, dvs diagnostiska verktyg, produkter, tjänster, wearables, appar och mjukvara som använder AI och digital teknik för att hantera och underlätta olika kvinnliga hälsoproblem, från mödrahälsa och menstruationsbesvär till fertilitet och klimakteriet. Marknaden växer så det knakar, men drar ändå bara till sig tre procent av riskkapitalet inom den digitala hälsosektorn.
