Vad händer?
Sverige är numera ett multietniska samhälle, där över 2 miljoner personer är utrikes födda (2023), vilket är 20 procent av befolkningen. Och drygt 296 000 eleverna i grundskolan (27%) har utländsk bakgrund. Därav kan man dra slutsatsen att om det är på något område som det behövs lite hoppingivande signaler så är det inom integration. Och sådan finns, särskilt bland de unga. Så t.ex. är det nästan inga skillnader i skolresurser eller skolklimat mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund. I skolor där många har utländsk bakgrund är engagemanget högt och ambitionerna mycket höga. Det märks även högre upp i åldrarna. Unga kvinnor med invandrarbakgrund är den grupp som i störst utsträckning studerar vidare efter gymnasiet, enligt SCB. 62% av 25-åringarna i den gruppen har påbörjat en svensk högskoleutbildning. Vidare finns det ingen social klyfta mellan barn till utrikesfödda och barn till svenskfödda i grundskolan, utan de umgås ofta med varandra i skolan. Unga med utländsk bakgrund har även en hög framtidstro. 90% av dem tror att de kommer få det bra i framtiden, både när det gäller utbildning och ekonomi, vilket är högre än för unga med svenska bakgrund.
Redaktionens kommentar:
Naturligtvis finns det integrationsutmaningar kvar, som svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden (fast numera får alltfler utrikesfödda jobb) och även olika syn på värderingsfrågor som religiositet, jämställdhet och acceptans för våld. Men dessa utmaningar och inte minst gängens framfart får inte skymma det faktum att vardagslivet fungera utmärkt för absoluta merparten av de 2 miljoner utrikes födda som valt att leva här. Dessutom skulle det bli mycket svårare, för att inte säga omöjligt, för oss andra med svensk bakgrund att få vardagslivet att fungera utan dessa nya svenskar.
